Skolan.

Detta underbara ställe där vi lär känna nya vänner, lär oss saker varje dag och där vi formas till att bli vuxna människor. Skolan är bra, absolut.

Men när ska vi börja inse problemet med att det finns ungdomar som gråter för att dem känner sig korkade bara för att dem inte klarar av en kurs? En kurs som egentligen är obetydlig och inte förändrar den här människans framtid.

När ska vi förstå att det inte är okej att ungdomar behöver antidepressiva eller stresslindrande mediciner för att dem inte klarar av stressen och pressen dem känner.

Jag tycker att det är väldigt illa när folk i min närhet känner sig korkade eller dåliga bara för att dem inte klarar av någonting i skolan.

Jag själv känner mig stressad konstant. Jag kan sitta och stirra på en uppgift i många minuter och sedan brista ut i gråt för att jag känner mig dålig. Detta är inte okej.

Jag skyller inte på någon. Jag säger inte att det är någons fel. Jag säger bara att det måste bli någon förändring.

Skolan ska vara till för att lära sig saker. Idag skiter lärarna ifall i lär oss sakerna, så länge vi klarar proven! 

Klarar man inte proven så är det ju konstigt eftersom att läraren alltid lär ut allting "klart och tydligt."

Om man sedan förklarar för läraren att man har det jobbigt i detta ämnet och inte riktigt förstår, ja då kan det ju vara så att man har dyslexi eller ADHD. Det är alltid fel på eleven. Det är alltid elevens fel att den inte klarar av uppgiften/provet.

Att man ska behöva gå till ett ställe där man bara mår dåligt... Dag ut och dag in. Det är fel.
Jag är lyckligt lottad, jag har fått fina handledare som lyssnar och förstår. Det verkar vara ren lyx idag.

Men ja, nu ska jag sätta mig och göra arbeten som jag ligger efter med.
Men att jag mår dåligt över det spelar ingen roll eftersom att man måste lämna in sina arbeten. Sådana är reglerna.

Ha det fett bra.